Hej igen!
Ett tag sedan jag gjort ett inlägg men jag har bara inte orkat helt enkelt.
Vill börja med att TACKA för alla lyckatill hälsningar inför dotterns operation, det värmde!!!
Ska väl börja med att berätta hur det gått.
Operationen tog en timme längre än planerat då de hade svårt att få plats med protesen mellan kotorna. Uppvaket blev en mardröm då de inte hade gett henne tillräckligt med smärtstillande, så hon vaknade direkt de körde ut henne från operationen och grät i 8 timmar inna de fick ned smärtan. Ni som har barn kan ju tänka er hur det kändes, jag ville bara strypa personalen till slut!! Dock inser man förstås att det inte är deras fel, de gjorde så gott de kunde men tigermamman kom verkligen fram!
Personalen är ju oftast så himla bra på lasarett, de flesta skulle få medalj, MEN, vissa kan man ju undra över....
En allmänläkare som gick ronden (alltså inte en av dotterns läkare!) sa till henne att det kostade skattepengar varje natt hon låg inne (som att man inte vet det..) så därför var det bra om hon försökte åka hem så fort som möjligt!!! Ja, då hör man ju vart pengarna till skattesänkningar tas någonstans! Men herregud, man säger väl ändå inte det till en nyopererad som mår nog dåligt utan att behöva höra att man kostar samhället för mycket!!!
Kan ju säga att jag gärna tagit en diskussion med en viss Fredrik...
Som grädde på moset så hann jag bara hem efter ett par dygn på lasarettet i Ängelholm, så fick Lilleman ett jätteastmaanfall!
Inhalerade honom flera gånger hemma men han blev snabbt sämre, så det var bara att åka in på akuten här.
Där möts vi av en sjuksköterska som säger, oj, vi har ingen läkare här nu, du skulle ha ringt ambulans och åkt direkt till Ystad!!!
Jag blev smått galen, hur kan ni ha akutmottagningen öppen utan läkare i tjänst?????
På något sätt fick de dock tag på en medicinläkare snabbt. Han kunde dock inget om astma utan frågade MIG vad de brukade ge honom när han fick akuta anfall...
Till saken hör att Lilleman har väldigt lindrig astma, främst vid förkylningar, och nåt så kraftigt anfall som han fick har han aldrig haft tidigare.
De inhalerade honom dock med Ventolin och gav honom Betapred efter att de konsulterat läkare i Ystad. Nu kippade han verkligen efter luft och var jätterädd (för att inte tala om hur rädd jag var, men jag försökte ju lugna ned honom).
Till sist larmade de stort larm, så de skickade ambulanser både från Ystad och Kristianstad, så den som kom först fram skulle ta med honom.
Till slut kom ambulans och han fick syrgas och transporterades till Ystads lasarett.
Allt gick ju bra, men nu känner jag mig verkligen inte trygg med akutmottagningen här!
De sa till och med till mig att om han skulle få ett så kraftigt anfall igen skulle jag ringa ambulans direkt och åka till Ystad i stället för att komma in på akuten här!
Ärligt talat så har jag varit så heligt förbannad på besparingar som är helt sanslösa, så jag kände att jag var tvungen att lugna ned mig innan jag gjorde ett inlägg då det annars är lätt att bloggen förvandlas till en politisk blogg och det vill jag inte. Men...det kan jag ju säga, jag betalar hellre mer i skatt och slipper helsjuka besparingar som kan drabba oss alla...
Nog om det, en del roligheter har vi ju hunnit med.
Äppelmarknaden kunde vi ju inte missa, speciellt då duktiga Kalle skulle uppträda där!!
Lilleman satt klistrad längst framme vid scenen och väntade!
och han fick lön för mödan, oj vad nöjd han var med sin plats!!
och Kalle, ja han är SJUKT duktig, himmel så bra hela bandet var!!!!
Äpplen är ju ett måste på äppelmarknaden förstås!
och äppeltavlan imponerade förstås!
Sen kom älskade storasyster hem. Åh vad Lilleman har varit orolig och längtat!!
Teater har vi hunnit med!
Med Lilleman i "huvudrollen" som Sankt Göran som ska rädda en prinsessa och slåss mot en drake!
En av bästa kompisarna hade problem med att hålla sig för skratt åt "draken" som bestod av några kompisar med ett jättedrakhuvud, fniss..
Men åh så duktiga de var!!
I det underbara oktobervädret har vi fikat ute hos vännen Ninni med familj, mysigt som vanligt!
Helgen som var promenerade vi även i skogen, underbart!!
(jag är inte så förtjust i skog, men skogen här gillar jag skarpt, den är så ljus!)
över öppna ängar..
och längs med stranden! Såå vackert!
Helt plötsligt gick vi på ett bröllop!
(smygfotade på håll)
Dottern mår bättre nu och kan gå korta svängar (med kryckor förstås)
Om operationen lyckats vet vi inte förrän om några veckor/månader, men vi håller fårstås tummar och tår!
En härlig höstdag önskar jag er!
Kram från mig
Hej själv, jag håller fortfarande tummen att din dotters operation lyckades.
Sen kan jag inte annat än hålla med dig om basparningarna inom sjukvården och för att inte tala om skolan, jag blir så himla arg och frustrerad över hur det går till när de tar med ena handen från detta och ger med andra till tex nytt kommunhus, arenabygge och ny stadskärna här i Kristianstad. Morr!
Och sen förövrigt håller jag med om det underbara oktober-väder vi har, det är bara att njuta så länge det går.
ler
Detta blev ett väldigt "medhållande" svar, verkar som du har rätt i allt... ;)
Ha det gott!
Kram
Det är läge för en debattartikel i YA!Nöj dig inte med annat än en ursäkt och en förklaring varför det inte finns en läkare på akuten...Jag tänker gå vidare med detta men nämner inga namn så klart.Om du blir en tigermamma så kan jag också.Det får bara inte gå till så!
Jasså dottern skulle hem till vilket pris som helst,tyvärr har region Skåne bara dragit ner i flera år o bättre lär det inte bli för det är samma människor som fick fortsätta.
Du får komma till museet på söndag kl 15.Fi bjuder på tårtkalas o Gudrun+de andra svarar på frågor(detta som lilleman råkat ut för måste ju folk få veta)
Nu önskar jag dig o din familj en lugn höst o hoppas givetvis att allt gott bra med dottern också
Kramen
Hej Milla!
Åh, vad glad och lättad jag är över att se ett inlägg från dig idag. Jag har varit så orolig och undrat så över hur det gick med operationen. Så det är härligt att ha dig tillbaka igen och höra om hur ni har haft det sedan sist.
Tråkigt när man får dåliga erfarenheter från sjukvården. Man känner ju sig ordentligt utlämnad när man söker sig till sjukvården och då är det viktigt att man möter människor med empati och förståelse. Jag hoppas att era framtida sjukhusvistelser kommer att bli bättre.
Jag känner för sonen eftersom jag själv har astma och vet vilken dödsångest man får då man får en astmaattack. Inget jag önskar någon.
Skönt att dottern är hemma igen och att tillfrisknandet går bra. Håller tummarna för att operationen har varit lyckad!
Härliga höstbilder du bjuder på och visst är Skåne helt underbart vackert nu i oktobersolen? :)
Ta hand om dig Milla och ha en fin höstvecka!
Kram Lotta
Oj, vilka kraftprövningar ni haft på sista tiden. Här går jag och är frustrerad över ett ryggskott som itne vill ge med sig (6 månader sedan) och nu en överansträngd höft också. Jag ska inte klaga!
Styrkekramar till er!
Oh himmel vad ni har fått gå igenom... fy farao... jag förstår att tigermamman kom fram i dig. Vågar inte tänka på vad jag skulle ta mig till om det varit mina barn som varit med om många av de situationer jag varit med om inom vården.
Du, jag kan följa med dig och ta ett snack med den där F.
Hoppas nu det ALDRIG inträffar igen med lilleman och att J:s rygg har tagit emot operationen bra, de verkar så goa och härliga dina barn!!
STOR KRAM du kämpe, från en annan Millamamma:)
Vad skönt och se liv från dig igen =)
Jag har ju en dotter på tre år som blivit opererad åtta gånger redan så jag känner så för dig. Det finns alltid nötter, vid ett tillfälle tog jag Isolde och gick. Måste dock påpeka att vi idag har de mest fantastiska läkare runt oss och att jag hyllar vår sjukvård väldigt högt men det gäller att ha vassa armbågar. Vet ju att vi har en del framför oss också och känner mig trygg i det vi har runt oss.
Det här med akuten i Simrishamn verkar ju helt tokigt - varför har man en akut då?? Tokigt!!
Sänder över massor med styrketanker till hela familjen och det är skönt och se på bilderna att ni ser ut att ha det bra i alla fall.
Massor med kramar/Erika
Ja fy vad du/ni har haft det tufft. Känner igen tigermamman... du vet ju har jag haft det med barn och operatioenr osv i MÅNGA år. Verkar inte bli så mycket bättre på lassaretten. Önskar man hade råd med privat sjukföräkring som grannen....Där går allt fort och enkelt.
Krama på Jennilie från mig (oss alla föresten). Skönt det börjar lätta, men förstår det tar tid.
Kul med teater för lilleman. Tror det var en stolt mamma;-)
Hoppas jag nån gång kan vara i Kivik under äppelmarknaden, det vore verkligen en upplevelse. Har ni plockat mycket nötter?
Stora varma kramar från norr där vi numer har fått snö som du så längtar efter... hi hi
PUSS
Ruskigt klantig AT-läkare! Jag hoppas innerligt jag blir en bättre...
Jag tackar så jättemycket för dina fina och värmande ord, vem vet, någon dag kanske du läser min bok? Hehe.
Hälsa din dotter att hon ska krya på sig!
Kram
Hua, vad arg jag blir när jag läser om odugliga läkare. Träffade själv vår företagsläkare i veckan (skulle bara göra en koll för nattarbete) å han var helt KNÄPP med en massa konstiga kommentarer.
Å, vad jag hoppas att allt ska går bra nu för er alla!! Låter inge bra det där med din rygg. Se då till att du tar det lugnt!!!
Mitt diskbråck kom ju av en spricka i disken som sparck när jag blev förkyld med världens hosta så var försiktig!!!
Å, trevlig helg till er med!!
Kramen, Maria
Men käre värld vilken dramatik!
Det hade räckt med den stora ryggoperationen kan jag tycka, det där astmaanfallet kunde gott ha lyst med sin frånvaro.
Jag tänkte på dig häromdagen när jag lullade runt på Iksu Spa i badrock i värmen, efter att ha fått massage. Du minns väl, vi försökte ju åka dit tillsammans men det blev inte av. Hade jag kunnat skulle jag ta med mig spa:et till dig så att du och jag fått några timmar tillsammans och du lite avkoppling.
Kramar till er alla!
